Direktlänk till inlägg 23 september 2016
Väntar o väntar...."Var ska vi i dag??"
"Bäst att lägga sig vid bilen, så man säkert kommer med opp på fjällen i dag också"
Så fort frukosten är oppäten, då bara SKA hundarna ut, och till bilen.
Kan man kanske ana att dom tycker det här är lika roligt som vi?
ALLT ställer vi opp på....huvudsaken att matte får sina bilder, liksom
Som att ligga i en "iglo"
En sån här skulle man kanske ha hemma?
Gårdagens tur gick till Fonnfjället, och på vägen opp passerade vi Fonnvallen.
Här finns även en väl inredd stuga för övernattning, väl tilltagen, så många kan få rum.
I dessa stugor finns också stora hundburar, så det är inga som helst problem att ha dom med.
Alla är välkomna.
Här åt vi en god matsäck, och fyllde på vattentankarna i en av alla fjällbäckar.
Vattnet smakar så otroligt gott.
Var så trötta i går, att ingenting orkades med, inte ens kolla bilderna.
Då är man "redigt" trötter.
Men i dag var en ny dag, och vi tog oss till Lofsdalen,
med sina vackra fjäll och många vandringsleder.
Utsikten är milsvid, och så vacker.
Just ja, på vägen dit träffade vi på ett stort gäng renar.
Viltstängslet fungerar ungefär lika bra som hemma,
alltid någon som lyckas hamna på fel sida.
När den här renen i princip strök sig mot bilen,
trodde vi nog att hundarna skulle bli smått galna.
Men icke.....dom bara tittade....blev nog vääääldigt snopna.
Det finns väldigt gott om renar i dessa trakter,
och en resa hit utan att se dom är nog nästan omöjligt.
Men jag tycker det är himla kul att dom vill visa sig, så jag får dom på bild.
Är lite kluven vad det gäller min önskan att få se björn!
Pratade med några på fjället i går, som sett en björn straxt innan vi sågs.
Uj uj uj....Finns gott om dom också, tydligen.
Har jag sagt att jag älskar gamla fäbovallar, med alla underbara timmerhus
Och en till
Det som hände på fjället i dag, det är något som tyvärr händer.
Men....finns det regler, så anser nog jag att man ska följa dom.
Det handlar om lösa hundar utan uppsikt.
När vi satt oss på toppen av fjället i dag, intog vår goda matsäck,
jaa, då kom en halvgalen hund rusande mot oss.
Någon ägare såg vi inte till då, och när han kom riktigt nära oss,
ja då tyckte även Ronja att det fick vara nog!
Stick! sa hon....(eller kanske skrek hon)
Till slut såg vi en ägare, som försökte ropa in sin hund, vilket väl inte lyckades särskillt bra.
Men, han blev nog rätt skraj för Ronja, som då ställt sig opp, och lät sitt allra farligaste.....VOFF!
Allt slutade bra, hunden fångades till slut, och dom traskade vidare.....men inte så mycket som ett ursäkta.
OM det nu varit någon som varit rädd för hundar, då hade händelsen säkert varit hemsk.
Skorpan bland höstfärgerna.
Foskan, med all dess kraft!
Vilka färger!!
Höstlöv, när dom är som vackrast.
Och Skorpan igen, när hon är sitt vackraste jag
Väderprognosen har utlovat regn, varje dag denna veckan,
men vi har klarat oss från allt som droppar från himlen.
T o m solen har visat sig, vilket man kan kalla tur.
I dag var nog den molnigaste dagen,
men inget regn alls......inte förrän vi satt oss i bilen på väg tillbaka till stugan.
DÅ öppnade sig himlen...men vad gjorde väl det då.
Det var årets sista etapp på fjällen, i morgon rullar vi hemåt igen,
och vi är mer än nöjda över vår årliga fjällvecka.
Ni som ev inte provat på det här med att vandra i fjällen.......gör det!
Ni kommer inte bli besvikna, jag lovar.
Man blir så fylld av energi, mår så bra.....
Kram
Susanne