Har fortfarande inte lyckats lösa "filmproblemet"  från gårdagen  

Är det inte typiskt va, när vi nu för en gångs skull lyckades rätt ok (skitbra!) med träningspasset,

och jag dessutom filmade hela slalombanan......så får jag inte över hela filmen......men, jag ger mig INTE!

      Så en vacker dag, då kommer den ut i etern, den där filmuslingen

          Fick i stället en idé att städa bilen?

     Jättekonstigt, men välbehövligt i allra högsta grad.

    Hundar som tappat all päls, och nu vet jag var dom lagt den!!

Joo, inne i bilen, uppe i taket, precis överallt fanns bernerpäls....i drivor.

Plus lite annat smått o gott.

Ronja o Skorpan sprang mest runt och kollade vad vi höll på med, hittade vi kanske något ätbart?

Skönt att vi alla var utomhus och pysslade hela dagen.

Ett märgben smakade inte heller så dumt, tror jag.

Under hela förmiddagen var det rätt mulet och regnet hängde i luften,

men så sprack det upp, och man kunde ana den gula

(jag sa ana)

Gillar den här högen med helt murket timmer.

Den har legat i över 25 år på samma ställe,

och nu börjar högen ramla sönder.

Håller inte riktigt för två berner.....

Men det är något visst med gammalt trä.

Jaa, gammalt trä med dom här töserna på, så klart   

Springbehovet tillgodosett, även i dag!

Så där ja, då var solen framme!!!

Notera nosarna, som är mer eller mindre klädda i lera...

Ronja blev visst ren om nosen när hon hittade vatten....

"Balansera på stockar (murkna sådana) och nu stenar...ja ja, bäst vi gör som hon säger."

Träna!

Det gör vi väl varje dag, mer eller mindre i alla fall.

Att göra det med båda hundarna samtidigt är väl kanske en dum idé, och skitsvårt!!

Men vi har kommit till en punkt, när vi förstår varandra ok.

Att kasta en boll t.ex

Klart båda vill springa iväg och hämta den.

Men vi har envist tränat på att det är en hund i taget som springer.

"- Stanna, Ronja!"

Så springer Skorpan och hämtar bollen.....svårt svårt, men det går!!!

"Åh, snart är det nog min tur?!"

Så byter vi.

Dom båda tycks ha förstått lite hur jag menar,

och matte är så glad, så glad när det lyckas.

Självklart blir våra promenader mestadels lek.

Men jag gillar att kunna lägga in ett o annat litet "tricks",

och jag tror det är ganska ömsesidigt.

Som vår i luften!

(Man skulle nästan kunna tro att det skulle växa blåsippor här....vilket det säkert kommer göra snart.)

Leriga nosar ja!

Det fick dom här nere i åkern.

Vet inte vad dom hittade, men grävde sig långt ner, det gjorde dom,

och gott som tusan var det visst.

Mmmmmmums!

Nästan som   

Nu är det kväller...

Kram

Susanne

Så himla kul!

Så väldans laddade vi var i dag, när vi skulle träna drag ordentligt för första gången i år.

Tror hundarna kände av sin mattes glädje, för även dom sprudlade av glädje.

(Äh, dom är ju alltid glada när jag tänker efter)

           "Jaha ja, ska vi sätta igång i dag, eller.....?"

Inga bilder på Ronjas drag....istället filmade jag henne.......?????

Och var tog dom filmerna vägen då?

Det undrar jag också

Klart dom finns....kruxet är nu bara att få över dom till datorn...hm...   

Det löser sig.

Skorpan då, joo, det största problemet har ju varit att hon INTE gillat selen.

Hon har accepterat den, men inte gillat.

Vi har tränat och tränat och tränat hemma.....och joo, vi har kommit en bra bit på väg.

När Skorpan har fått på sig sele och vagn,

då har hon haft lite för bråttom iväg, med hela vagnen bakom sig.

Det sista jag vill, det är att hon skulle tippa med vagnen,

eller att något annat skulle hända så hon blev skrämd.

Har sett en del hundar som råkat ut för kanske en till synes liten olycka,

men det har ändå satt sina spår hos hunden.

Så jag garderade mig med att ha en lina bak på vagnen, så hon inte kunde springa för fort.

Men i dag behövdes det inte.

Hon var lugn, svansen viftade, och hon klarade av slalomen i klass 1 ganska ok , tycker jag.

Små pausar måste man ha!

I dag blev det lite bollaktivitet som vi bröt av med.

Galenpannan Ronja.

Svårt att få stopp på hela kroppen, när man springer för allt vad man är värd.

Tvärnit, så asfalten veckade sig   

"Nu så, nu har jag dig, BOLL"

"Vad gör vi nu??"

Hämta saker är störtkul!

Så lite träning igen.....

Skorpan kan i alla fall höger och vänster, lite tveksam fortfarande,

att gå långa sträckor med mig bakom vagnen.

Men det kommer.....det finns bara en sak att göra åt saken.

Träna, träna och så träna!

"Kom hit med dig boll!!"

Kan nästan inte fatta att det kändes så bra i dag?

Duktiga töser   

Tog några filmer på Ronjas slalom, bl.a, och det vore så kul att publisera dom,

så att man faktisk ser att hon kan.

Letar vidare efter dom  snarast.....

Kram

Susanne

        Skorpan;

- Vi var verkligen på tårna, från det att "Lill-husse" kom och hälsade på oss.

- Det är nog bland det roligaste vi vet, när just hans bil svänger upp på infarten.

- Matte har sagt åt honom att ALDRIG ha vita kläder på sig när han kommer.....   

- Ja ja, vi vet, man får inte hoppa!!!

- Det går bara inte att låta bli när just han kommer.

Ronja;

- Han gillar oss!!

- Han blir ALDRIG arg på oss, näe, jag vet att han gillar vårt mottagande.

- Känner ju honom ganska väl, för han bodde ju här när jag var riktigt liten.

När all lek och fika var avslutad var det dags njuta av vårvädret.

Helt undrbart väder i dag.

Och av någon anledning har både Ronja o Skorpan en förkärlek till berg,

jaa, alla höga höjder egentligen.

Så fint ni ligger där.....vänta får jag ta några bilder till bara.....

- Kul!!

- Jättekul, att just jag har massor av grenar som skymmer, mitt i ansiktet   

- Jag fixar det....vänta, så ska jag "knipsa" av dom!!

- Men ååh, nu är du allt lite jobbig, Skorpan   

- Så där då!

- Mycket bättre, nu syns jag ordentligt   

Fin utsikt här uppe   

- Jag tittar bara på min matte....heela tiden   

Jag lägger ofta in en tanke om vad, och hur hundar tänker.

Har inte en aning OM dom tänker över huvud taget, men det ska jag nu läsa om, tänkte jag.

Forskare har börjat glänta på dörren till hundars inre liv!

Har köpt en bok som jag blev tipsad om, av en av mina läkare, som handlar om just detta.

Är det myt eller sanning?

Ska bli så roligt att komma i gång med boken.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet,

och ägnar bl.a mycket tid åt djurbeteende och djurskydd.

Han har dessutom föreläsningar i dessa ämnen, vilket vore jättekul att gå på.

Hittade dock ingen som passade in för mig, just nu....

När jag ändå var i farten med bok-köp, så inhandlades även denna bok.

Otroligt värdefull och inspirerande för en sån' som mig.

Ni vet, vandringsleder MED "pluppar"!!!

Har sedan tidigare motsvarande bok över Östergötland,

vilken jag/vi haft/har mycket glädje av på vandringarna.

OCH....förutom allt annat jag vill göra, så är suget att träna riktigt stort.

Beror nog på det här vädret kanske, inte vet jag.

Ronja!! (notera vem) fick ett pass med fjärrdirigering i dag.

Jösses vad jag blev snopen över hennes "kunskaper"?

Tycker inte jag tränat henne så mycket i just lydnad, det är väl Skorpan som fått det mesta där.

Jag blev riktigt imponerad av henne faktiskt! Och glad!!   

Tänkte få till en filmsnutt......det kommer det kommer.

Men i morgon, då ska vi även köra dragträning!

Skojigt värre!

Fram med konerna och resten av det vi behöver, och packa in i bilen i morgon.

Nu blir det "Vila i form"

Kram

Susanne

                     Det började så himla bra!                   

Solen lyste, det var som en riktig vårdag, helt enkelt.

I dag skulle vi utforska ett ställe som jag läst en del om,

nämligen Nunnebanans början, eller kanske kanske slut?

Platsen var i alla fall Virå och dess skogar.

Hade sett på kartor att det skulle finnas en del byggnader från äldre dar',

där det förr i tiden bedrevs en hel del verksamhet av diverse slag.

Virå var ju ett bruk, där man framställde järn.

Detta startade på denna plats redan på 1600-talet,

då Sverige ofta var i krig, och man var i stort behov av kanoner.

Många av dessa hus och byggnader inhyste förmodligen delar av brukets arbetskraft.

"Tjohooo, nu har jag kollat det här huset i alla fall....och det var ingen hemma!!"

Jaha?

Det här....det är en fin badbassäng!!

Och gissa vems?

Joo, här i dessa skogar bor MASSOR av vildsvin.....och här tar dom förmodligen sitt morgondopp   

Kan säga att jag var inte så värst tuff!

Tänk om man skulle möta ett gäng grisar?

Men jag var så tacksam över att jag lyckades med konststycket,

att se till att inte hundarna lånade grisbadet

Dom höll sig såå rena så!!

Eller......

Här är i alla fall start eller slut på Nunnebanan!

Att läsa om dess historia, det är så fängslande.....Men jag ska inte återge allt här   

Här var Nunnebanans vändpunkt,

och med hjälp av en vridplatta vändes loken för att ta sig tillbaka mot Bråviken.

Försökte fota resterna av denna vridplatta....men det "bidde" inget bra.

Jaa, det var verkligen roligt att se allt.....men så var det då Ronja!

Ronja den äckliga lilla fröken.

Hon stack iväg in i skogen, och jag trodde väl bara att hon skulle kolla

något spår från något vildsvin eller så.

Gissa att jag hade fel.....

Hon kom tillbaka som en riktigt liten gris själv!!!
Stanken var så vidrig!

Jag visar ingen bild på det här....men hon hade hittat skit från en männsika!!!!

VIDRIGT!!!

Nu tyckte nog inte varken Skorpan eller Mammut att det var något som störde....

"Äh, hon luktar ju rätt gott," sa dom!!!

HUNDAR

Förutom detta missöde så var det en riktigt bra dag.

Matsäck, äggmackor, sol, glada hundar.

"Ja jag tycker du luktar riktigt riktigt mums, Ronja"

Fin.......  

Ronja fick gå i vattnet, och vi hjälptes åt att försöka få bort det värsta.

Hon skulle ju in i bilen också....BLÄÄÄ!

"Näe, va inte arg på min Ronja....hon är såå fin och snäll"

Så här går det......   

Till slut var allt fixat...även Skorpan åkte i badet,

för är man nära en nerkletad hund, då blir man rätt kletig själv.

Trött, och rätt nöjd med dagen, tror jag.

Ronja somnade...

Det jag undra över, det är hur man som människa tänker?

Hur kan man bara sätta sig och uträtta sina behov utan att på något sätt täcka det??

Hur svårt kan det va??

Kram

Susanne

En runda till skogs innan vi åkte mot "city" och dagens historiska vandring.  

"Sorry, flickor, i dag får ni inte gå med in"

Norrköping, en gammal industristad.

Helt otroligt vad många stora industrier som legat här.

Och nästan allt är byggt PÅ vatten, Motala Ström.

Här är nedre delen av den ganska kända byggnaden "strykjärnet",

som ju är format som ett....precis, STRYKJÄRN!

Vi tog oss upp till toppen, där hade vi en magnifik utsikt över dom gamla hustaken.

Så fort jag klev in i en av dom gamla hissarna,

kände jag av alla dessa människor som levt och arbetat här.

För att inte tala om trapporna!

Hur många har sprungit upp o ner här, nött på trappstegen.

Vid sekelskiftet 1900 var just Tuppen Norrköpings största industri.

Grundades redan 1852.

Att det finns så mycket att se och lära, på så nära håll, det visste jag inte.

Jag skäms nästan att säga det, men jag hade aldrig tidigare varit här?

Det var otroligt roligt att se!

Riktig "Öschötska"   

Snacka om reklam!!!

Njae, vet inte om jag blev så värst sugen på att köpa ved, precis ....även om det rimmade  

Minns ni?

Bugg, Nickel, AKO-kola......

...och dom här då??

Jag försvann bakåt i tiden i alla fall...si så där 45-50 år   

Så många vackra byggnader, som i dag åter är fulla av liv, iom att Campus, Norrköpings universitet,

är inhyst i just dessa lokaler.

Och jag kan säga, att mitt brinnande intresse för allt gammalt,

det blev inte mindre i dag, precis.

På eftermiddagen var ett möte med beslutsfattarna inom äldreomsorgen inplanerat.

Men först.....Ronja o Skorpan måste ju få sitt också.

Vi fortsatte på temat, HISTORIA!

I närheten av min mammas boende, ligger stadens allra första vattentorn.

Eller, det kallas vattenborg, byggd precis som en borg.

Här klättrade vi upp, för klättra är ju vissa som gillar....

Vackert?

Jaa!!

Den gamla vattenborgen

Sist, men inte minst....MÖTET!

Vi var fyra st på mötet, och jag tyckte verkligen att dom lyssnade på mig.

Det här är inte värdigt för någon, det är så tragiskt.

Men, nu finns en plan!

En plan för att förbättra för mamma, och dom andra boende också, så klart.

Jag tror dom tyckte det var bra att jag öppnade munnen och sa vad jag tyckte.

Var noga med att poängtera, att jag absolut inte klandrade någon personal, för dom gör verkligen allt dom kan.

Det är resurserna det faller på....som då i sin tur beror på......precis, PENGAR!!

Jag vet att man inte kan förändra så mycket i en gammal människas liv,

men jag vill bara att människor ska må bra, oavsett ålder.

Det var verkligen en dag med mycket intryck av olika slag.

Jag är såå nöjd så nöjd.

I morgon väntar nya platser på att få utforskas....spännande   

Kram

Susanne

         Ser verkligen fram mot morgondagen redan i dag!

Mina intressen har verkligen gjort "helt-om" på äldre dar'.

Visst, hundar har alltid varit ett stort intresse,

men fick läggas lite åt sidan när dom äldsta barnen var riktigt små.

Något som jag egentligen aldrig varit intresserad av tidigare, det är just historia.

Minns historielektionerna med fasa!!

Fy, vad det var trist.

Att åka runt och kika på gamla slott och herresäten....nej nej, det var inget för mig inte.

Men gissa att det har ändrat sig.

Det är just gamla hus och herresäten som i dag gör mig så nyfiken.

Läser en hel del om platser, fastigheter, gårdar, som låter spännande,

sedan är tanken att jag gör upp en "rutt", till en speciell plats,

tar mysiga långpromenader med hundarna,

och samtidigt får i mig massvis med historia.

Och kanske kanske t o m tar en bild eller två...

Åh, vad kul det ska bli!

Är ju ingen världsmästare på att hitta i "den stora vida världen",

men finns det bara en och annan liten plupp på träden, då ska det nog lösa sig

Och det behöver absolut inte vara storslagna saker.

Små obetydliga spår av att människor levt och arbetat där, det sätter i alla fall igång min fantasi.

Men allra först!
Museum i Norrköping kommer få besök av mig och en vän i morgon.

Och jag kan lova att jag är betydligt mera laddad nu, än vad jag var för si så där 45 år sedan.

Hundvård pågick i dag!!

Om inte vi lär oss historien,

vem ska då kunna föra det vidare till kommande generationer???

Jag har sedan ett tungt möte i morgon eftermiddag.
Inte alls kul.....mötet är med chefen på min mammas boende.

Kontaktade henne i dag, då det inte riktigt fungerar ok.

Blir dock glad över att dom tar det här på allvar, och ordnar ett möte så snabbt.

Jag hoppas vi kan få någon rätsida på allt.

Orsaken, jaa, det är så himla sorgligt att säga det, men det beror nog på personalbrist!!

(som i sin tur beror på PENGAR!!!)

Ett nytt fint boende,

med drömmar om ett underbart boende för gamla människor som inte kan klara sig hemma.

Visst är det fint!

Fin förvaring.

Personalen som finns är så gulliga, och jobbar häcken av sig....men det räcker inte.

Att sitta/ligga i ett rum på 30 kvm, i flera år, det är INTE OK!!

Som sagt, hoppas mitt möte kan leda till en liten liten förändring för min mamma.

Jag vet inte....

"Sorry, men ni kan inte följa med inomhus i morrn.....men en promenad vid alla gamla hus, det blir det".

Kram

   Susanne  

       I går! 

Det var näst intill snöfritt, nästan så man började hoppas på en vår, även i år.

Ganska skönt faktiskt.

Joo, en liten nackdel finns det så klart, att hundtassar blir otroligt skitiga.

Helt ok dock om man går i skogen.

Var ute rätt länge, eftersom vi sedan skulle åka och hälsa på vänner några mil bort,

och dessutom gå ut och äta på kvällen.

Känns bra när hundarna ska tillbringa en längre stund i bilen.

Söt-Skorpan!

"Ronny-Ponny"

Lätt att få hjärtat i halsgropen.....när man får se Skorpan på väg upp i ett träd!!!

Visserligen ett träd som ramlat lite, men gansk högt var det allt.

Knappt så man vågade titta när hon skulle vända sig runt där uppe på toppen.

När då Ronja skulle ge sig upp också, för att "rädda" sin kompis, då sa vi STOPP STOPP!!!

Galna hundar!

             Men ack så goa!!           

Sent hem i natt, bilen rullade sakta genom ett jobbigt snöfall.

Man blir nästan snurr i huvudet, av att ha snön piskande mot bilrutan hela tiden.

Men, allt gick bra, vi hann med sista färjan hem, tack för det.....(det är långt att åka runt om man missar den).

Så vaknade vi till vinter igen!

ÄSCH!!!

Äh, jag ska väl inte gnälla över det, hundarna älskar't.

T o m solen behagade titta fram en stund, och då blir man ju bara glad.

Full fart!

Det var oftast Skorpan som jagade Ronja i dag.

Dom brukar turas om lite, men oftast är Ronja den som jagar.

Hon är väl på "hugget", den där lilla Skorpungen, tror väl kanske hon är dräktig?

"Men du är ju helt spritt-språngande galen, Skorpan!!"

Ingan tassar alls i marken   

Har beställt en bok som jag är så nyfiken på.

Det var min läkare som tipsade om den, och jag är såå nyfiken.

Hoppas den kommer i veckan.

Författaren är professor i etologi, och boken handlar bl.a om relationen mellan hund-människa.

"DET NI MINA SMÅ VOVAR!!"

 En skön promenad i snön...tyckte i alla fall några av oss.

(Den försvann dock rätt fort....bara onödigt, med andra ord)

JAG VILL HA VÅR!

Ronja + Husse = SANT!

"Tycker du om mig med, husse??"

Har planerat för veckan....joo, jag har faktiskt kommit på att jag mår bara bra av att ha det så.

Får ofta, (väldigt ofta) höra att jag "håller på" alldeles för mycket.

Men jag måste ju faktiskt känna det själv.

Är ju faktiskt en omöjlighet för någon annan att veta hur jag mår.

Så jag känner mig mycket nöjd med att jag lyssnar på MIG och ingen annan.

 Nu är ju inte min veckoplan skriven i sten, och kan ändras om så behövs....joo, det känns helt enkelt bra!

Pälsarna?

Dom har blivit såå himla fina i pälsarna.

Bra kvalitet hos dom båda, även om Skorpan inte fått allt tillbaka ännu.

I vårt fall har vi haft hjälp av Biotin.

Det är en vitamin (B7) som kan bidra till starkare och bättre klor, hud, päls samt pigment.

Biotin ingår dessutom i ämnesomsättningen och är ett viktigt näringsämne för bildandet av bl a hormoner.

Bidrar även till cellernas ämnesomsättning och enzymsystemet.

OM det nu är det som fått pälsarna fina, och klorna mera hållbara, det vet jag inte,

men jag väljer att tro det i alla fall.

I vilket fall som helst är det inget skadligt för dom.

Blir varm i hjärta när jag ser dom ligga här.....

(ja ja, jag är nog lite skadad kanske....hundskadad)   

Mest full fart hela tiden, på den här damen.....

Två dagar i en.

Dagar med dom man tycker om.

Inte dumt alls.

Kram

Susanne

Jaa, det där att man åker i badet, det händer både nu o då, framförallt när snön har försvunnit.

Men den här gången var det nog mest mitt eget fel.....så klantigt av mig!

JAg vet att Ronja är lite känslig i huden, det har hon alltid varit,

men jag har lärt mig hur jag ska hålla allt under kontroll.

Jag VET ju hur viktigt det är att ALLT schampo sköljs ur ordentligt.

ALLT!!!

Inte fuska där inte!

För om jag nu gör det, fuskar alltså, så mår inte hennes hud bra alls.

Nu kände jag det på mig, att jag inte var så nogrann sist......

Bäst att ordna den saken direkt, för det är enkelt att lösa....bara att börja om från början igen,

och det gjorde jag i dag.

Tur dom gillar sitt badkar, och tur att dom njuter av att bli ompysslade.

"Det vore rätt bra om du kunde komma ihåg den där lilla detaljen hädanefter, Matte!!!"

"Att skölja ur allt schampo ordentligt!"

"Tack för det!"

Nu kommer den där årstiden som innebär vädligt skitiga hundar.

Vägarna är som lervälling, tomten är....som lervälling den också!

Men jag ska inte gnälla, jag har bra hjälpmedel,

och jag tycker nog att det är rätt  mysigt att fixa med hundarna.

Hade jag inte tyckt det skulle jag nog inte haft långhåriga hundar......och det är ju det enda jag kan tänka mig.

Med två rena hundar, blev det en stunds arbete i dag (jaa, som "vårdhundar" då)

Pratade med en av dom boende i dag,  som alltid haft hund i sitt liv.

Tänk så hemskt när det inte går längre.

För självklart går det inte för sig att ha hund på ett serviceboende.

Det är vid sådana samtal som man känner att vi gör nytta,

vi som tar med våra hundar när vi hälsar på hos äldre människor.

Alla blir glad, ja, även hundarna, som också njuter av att bli omklappade,

av händer som vet hur en hund vill ha det.

Jag tror vi är många som mår bra av att kunna glädja andra!

Man blir liksom varm inombords av att se andras glädje.

Att glädja någon, att göra någon glad, det är helt gratis, det krävs ingenting tillbaka.

Så tycker i alla fall jag.

Men.....så kanske kanske, att även vi, som många tror är så starka, skulle behöva känna den där känslan.

Känslan av att någon annan gjorde något för just vår skull.

Bara en liten tanke.....

    Kanske det låter som en massa svammel bara....men jag skriver bara precis som jag känner.

 I alla slags relationer, måste man nog både ge och ta, från båda håll.

Annars kan det nog lätt bli så att en part enbart känner sig väldigt utnyttjad.

Eller så är det så att jag och många med mig, är alldeles för godtrogna, och tror gott om ALLA.

Man blir allt lite snopen när man upptäcker att så inte är fallet.

Men jag reser mig igen, som många med mig, så faller man ner i en pöl ibland.

Jag vet att jag kommer resa mig även denna gång.

Nya saker på G, nya utmaningar som jag ser fram emot att ta mig an.

Och som sällskap på min väg, har jag som alltid mina underbara följeslagare.

Har gjort upp en "plan" för allt jag vill se och utforska,

leder som går genom gamla bruksorter, mycket historia som jag läst om.

Trodde väl inte att jag skulle göra det själv, men, det blir inte alltid som man tänkt sig, som sagt.

Och ensam....NÄE, det är jag ju aldrig

En "trötter" efter allt arbete i dag   

Och en till......  

I går blev det ingen blogg överhuvudtaget.

I dag blev det kanske lite djupare än vanligt.

Men snart är allt som vanligt igen, ska bara ta mig upp lite igen...

Kram mina vänner

Susanne