Det var ju den där fina fjällsjön vi skulle försöka hitta tillbaka till i dag!
Och vem behöver karta, liksom?

Hade kanske varit bra att slänga en lite koll på vilken

 riktning vi skulle ta.....men äsch, det ordnar sig nog....

"Jaa, vad säger ni.....vilket håll ska vi ta, tycker ni??"

"Näe, nu struntar jag i er,,,,,,,Häråt ska vi!"

(Ronja tar saken i egna händer....eller jag menar tassar!"

Vad gör väl det, att man inte går raka vägen till målet?

Det är ju vägen dit som är spännande, och vacker.

Här har vi varit många gånger, strosat omkring i det oändliga,

så att vi inte riktigt hittade rätt direkt, det gör då rakt ingenting.

"Men hallå.....pratade ni inte om att vi skulle få bada?"

Så klart det blev bad!

Med lite hjälp från kartan i lilla mobilen, stegade vi rakt på sjön.

Och vattnet var fortfarande lika kristallklart som sist.

För egen del tyckte jag nog det var en aningens kallt, 

vilket absolut inte flickorna höll med om.

Nu blev det bara en liten simtur, sedan lockade matsäcken mera än vattnet.

"Vänta o vänta, alltid ska man vänta.....

Ni behöver inte alls grilla korven åt oss, vi tar den hemskt gärna rå....TACK!"

Hur långt man än vandrar, och hur trött man än blir,

så är man aldrig så trött så man inte orkar med lite bus!

Galna tjejer!

Men Ronja Ronja....meningen är att man ska lägga en sten på alla stenar,

som för att visa att man gått där,

inte placera en berner där på!

Det händer inte ofta att man möter andra vandrare, men NÄR man gör det,

då kan man vara säker på att det blir en pratstund.....framförallt med Ronja o Skorpan.

ALLA vill hälsa en stund, kela lite med våra björnar.

För samtalen kommer alltid in på just björnar!

Det finns gott om dom här nu, sägs det.

Flera som berättat om möten, eller sett färska spår.

Näe, jag nöjer mig nog med dessa två......
Våra mera tama nallar 

Vi är ute hela dagarna och bara har det bra, njuter av allt här oppe.

Inga tider eller något annat att passa,

bara att man kanske bör vara hemma innan mörkrets inbrott

Kikade lite extra efter spår av lemlarna i dag, med tyvärr lyste dom med sin frånvaro.

Tyckte jag hörde deras pipande, men dom ville inte visa sig.

Hemkomna efter dagarnas strapatser, stretchas hundarna ordentligt,

och diverse små spår av naturen kammas ur pälsarna.

Har så klart min "livlina" med mig, dvs hundblåsen....Hur skulle man klara sig utan den?

Så kommer kvällen, och man slår ihop i ett hörn.

Det värker, blir lite grinig......men bara för en kort kort stund,

jag tar det, jag har hjälp med mig för det onda.

Valet är mitt, och det  ger mig så otroligt mycket, den här veckan varje år.

Att få njuta med mina   

Kram

Susanne

 

john.muler

19 april 2017 12:23

well happy to see the buddies playing enjoying. its relaxing to see them in a good mood.
http://macxify.com/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...