Direktlänk till inlägg 12 juni 2016
Sista Supen!
En byggnad som uppfördes omkring 1760 i Norrköping,
sägs ha fått sitt namn enligt en gammal legend.
Dom dödsdömda ska ha bjudits på en sista sup här, på sin väg mot galgbacken.
I dag finns fortfarande huset kvar på samma plats,
och serverar glass i stora lass!
Jag gillar verkligen att få reda på lite historia kring gamla byggnader.
Just den här hade jag inte haft en aning om tidigare.
Inte förrän vi provade deras glass (som var supergod)
Hundar får också följa med dit!
Nu är det väl inte så att dom skulle välja ett stadsbesök före en promenad i skogen, precis.
Men ibland kan det vara kul med lite ombyte.
Minsta stenen som Ronja kunde hitta!
Mjukt och skönt i mossan!
Det händer ganska ofta att vi hittar rester från en svunnen tid i våra skogar.
Min hjärna går lätt igång, och fantasin snurrar.
Hur såg det ut då, för hundratals år sedan??
Dom här "spårarna", som verkligen spårar opp det mesta,
hittar nästan alltid något spännande.
Ibland något litet, ibland något större....
Som det här!!
Mängder av gamla saker, mest rostigt, men ändå en historia bakom alla föremål.
Det otäcka är väl att alla djur lätt kan skada sig på alla vassa saker.
"Blomsterflickorna"
Det gäller att ha vattentank med sig när det är varmt.
Tungorna blir snabbt långa.....
"Mm.....gott gott!!"
Ronja njuter.
I dag har varit en "William-dag"!
Inte för att han har en aning om vad vi pysslar med, kanske,
men han börjar mer o mer intressera sig för omvärlden.
Började med att "titta till" ett av "husdjuren".
Quinzy, en ståtlig tjej
Och det här är Nisse!!
Från säker källa, världens snällaste häst.
"Måtte han inte pussa mig nu! Då blir man riktigt blöt"
William i Farfars trygga famn, där ingenting kan hända
Dagen fortsatte i Söderköping.
Det ligger ett stenkast från oss.
En mysig stad att strosa i, och ev ta en bild eller två.
Som på den här gamla vagnen!
Det vore väl något att dra för tjejerna
"Men hallå!!"
"Ni har ju glömt att spänna fast oss i skaklarna!!"
AP SE (AP)CH SE UCH SE VCH Brunnstorps Relax-Me aka Ronja
Tänk om hennes uppfödare hade fått varit med i hennes liv.
Så glad hon skulle ha varit över hur väl hon artade sig,
för det måste väl vara så med uppfödare....att man vill få fram bra hundar.
Men, tyvärr lämnade hon våra liv alldeles för tidigt.
(Jag vet dock att hon är här ibland och hälsar på)
Den här lilla otursfågeln, som varit med om såå mycket tråkigheter i sitt korta liv,
hon kommer med all säkerthet hinna med mycket roligt i sitt liv.
Bara hon nu håller sig frisk, till slut.
SE VCH Tjofselinas Z Diezma aka Skorpan
God mat serverades som vanligt på ett av våra "stamställen",
där hundar också är välkomna.
Dom är så enkla att ha med, vilket vore omöjligt annars.
Dom ligger under bordet, och hoppas väl kanske att vi inte orkar äta opp allt på tallriken.
Promenad utmed Göta Kanal efter maten.
Några Schweiziska turister kom genast fram och beundrade hundarna,
"Schönen Berner.....wunderbar...." sa dom.
"Können wir ein foto nehmen....?" (eller något i den stilen) frågade dom.
Självklart kunde dom göra det
Dom var så tacksamma och glada över att ha fotat några bilder,
och även vi tyckte det var roligt, förstås.
Efterrätten intogs hemmavid, i form av hallon/blåbärspaj,
och efter det var magen helt full.
Kram
Susanne