Direktlänk till inlägg 23 december 2015
Det här symboliserar GLÄDJE, rätt o slätt.
Från bådas håll, det är jag övertygad om.
Att få sitta och bli klappad hela tiden,
det finns nästan inget bättre, om ni frågar Skorpan.
Eftersom min mamma inte längre orkar komma hem till oss, inte ens på julafton,
så åker vi självklart till henne.
Det känns ibland så svårt att tänka sig att man blir så gammal,
och känner sig nöjd med vad livet erbjudit, att man helt enkelt inte vill något mera nu.
Men jag ser i alla fall hur glad min lilla mamma blir när vi kommer.
Är hon glad, jaa, då är jag glad.
Skorpan tar plats på bästa stället, så fort vi kommer innanför dörren.....och blir sittandes.
Lite suddiga bilder......men men....
"Vi tigger så klart inte alls, vill bara vara nära"
Jo, tjena!
Jo visst, dom får alltid smaka, och jag tänker inte säga något om det!
Det är rätt ovidkommande, kan jag tycka.
Kan det glädja någon, så varsågod.
Man vet aldrig vad som händer, det har vi fått erfara på nära håll nyligen.
Närmar man sig 93 år, har råkat ut för några stroke som satt sina tydliga spår,
då tar man bara dag för dag.
Så kom även barnbarnet Leon och hans mamma och hälsade på.
Nu var väl inte han så intresserad av att "umgås" direkt, utan utforskade i stället ALLT!
Med sig hade han hela tiden Ronja.
Hon hade full koll på Leon!
Puss i nacken....det kändes skönt.
"Hej hej, nej då, jag ska inte ta något här....vink vink..."
"Åh, en hund till....måste klappa den också!"
"Ett snack med Ronja, på tu man hand"
Som sagt, full kontroll av barn,
så inget händer....för då är Ronja framme direkt, och pussar o pussar och tröstar.
Från "terapi-hundar" till fullt ös medvetslös på fälten!
Så äntligen hem igen, och bara koppla av.
"Man blir allt lite trött i huvudet av att ha ett så viktigt arbete!"
Allt känns nu färdigt inför firandet av julen.
I morgon kan vi bara ta det lugnt och invänta barnaskaran.
Tyvärr fick vi inte "ihop" alla våra barn på samma dag i år,
men det blir så ibland....alla vill ju ha sina barn hos sig på julafton.
Har en glad nyhet till, tänkte berätta det här o nu, men det får nog vänta lite till.....
Och huset då....ytterligare besök kommer ske om några dagar.
Efter listan med för o nackdelar, vann ju fördelssidan stort,
men det återstår en del frågor...
Nu hoppas jag att alla får en bra julafton, så bra det bara går.
Att ingen känner sig ensam.
God Jul önskar vi Er som kikar in här ibland.
Kram
Susanne