Så var det dags att vända hemåt igen, efter en härlig vecka i vår underbara fjällvärld.

Om inget oförutsett inträffar, återvänder vi nästa år igen.

Just den här veckan fylls alla depåer i kroppen på med ny energi.

En må-bra-vecka, helt enkelt.

          Det var det där lite trista kvar bara, innan hemresan kunde börja.

STÄDNING!

Näe, så farligt är det inte, man tillbringar så lite tid i huset,

så det hinner inte bli så väldigt skitigt precis.  

Hundarna trampar runt en del...."Vad händer nu?"

"Vad ska vi göra, ska vi inte packa ryggsäcken i dag?"

Mitt "tjat" om att stöta på renar blev också tillgodosett, och det med råge!

Helt plötsligt började hundarna skälla, på något som vi absolut inte såg....

Men där! Kolla hojtade jag.....en hel stor "familj" med renar som spatserade runt huset!!

(Och innan kameran hittades, så blev det bara en som fastnade på bild)

Stugan!

Klockan hann bli mycket innan vi kom iväg,

men vi hade ju ingen tid att passa, som tur var.

Många stopp även på hemresan, blev det.

En okänd liten fin skogsväg någonstans, det är inte alls fy skam, bara trevligt.

Skönt att stracka på sig för oss alla,

och hundarna passar på att kivas om vems den där "bästaste" pinnen är

Ronja låter helt klart som en vinnare,

det mullrar lång nere i bröstet....men så släpper hon till slut pinnen till Skorpan.

  Snopen tjej!

"Men....vad nu.....ska du inte ha pinnen nu, Ronja?"

"Öh....hallå!!"

Vi åker oftast på småvägarna!

Dels är det betydligt vackrare, och det är ju just där dom små "smultronställena" finns.

"Är du redo med kameran nu, Matte?"

"Hittade en bra sten här!" (också)

Det var ju bara en tidsfråga innan även Skorpan kom på tjusningen med alla stenar.

Visst har hon följt efter Ronja när hon hoppar upp, men inte riktigt klurat ut varför?

"Ahaa......är det så här man ska göra?"

Springtävling på kalhygge! = Inget vidare bra!

"Nej nej, inte springa!!"

Att Skorpan blivit betydligt piggare, och fått tillbaka sin energi,

det är det ingen tvekan om alls.

Men hennes symtom som hon haft i flera månader nu, dom finns där fortfarande.

Mindre, men inte borta!

Så svårt att med ord förklara hur det låter om henne, men det är inte hosta.

Snarare kväljningar/harklingar.....som om något satt fast.

Då betyder det i så fall, att hon hade både mask OCH någon annan åkomma?!

(som ingen vet VAD)

VAD KAN DET VARA???????

Nu har jag en vecka på mig att försöka komma närmare ett svar,

sedan åker vi iväg igen.

Då ska inte hundarna med oss, men jag gillar ju inte om dom inte mår bra, så klart.

Ska kolla en sak till i morgon, ett prov ska skickas in, svar får man väldigt snabbt.

Skriver mera om det senare.

På återseende, fjällen, och tack för denna gång

Fredagen blev till lördag innan vi till slut svängde in på garageuppfarten.

Skönt!

Borta bra, men hemma bäst.

(Jag är en riktig "hemma-tok")

Så var det hög tid att träffa delar av familjen, tyckte vi.

Leon blev först ut.

Vi var så nyfikna på detta,

för vi hade fått veta att han börjat ta sina första staplande steg i veckan.

Gissa att han ville visa oss!!

"Kolla kolla, mormor, kolla vad jag kan....hej då, nu går jag!!"

TOTAL LYCKA!!

Vilken känsla att lära sig att gå!

Nu går det undan, så det gäller att rädda det som räddas kan, hahaha.

(fötter, smalben, m.m, m.m...)

Vilken glädjespridare, vilken "sötkorv", jaa, han har många namn den här lilla killen.

(som faktiskt väldigt snart blir hela 1 ÅR!!)

(Ja, det händer väldigt mycket just nu i familjen,

men även det får bli en annan blogg, en annan dag)

Innan solen hann försvinna för i dag, tog vi en runda alla fyra.

Och jag håller med, ser man Skorpan på den här bilden,

så ser hon ju inte det minsta dålig ut precis.

Jag bara hoppas att allt blir bra.....vore kanske praktiskt med en diagnos dock.

Man kan väl också konstatera att det inte är smittsamt,

för Ronja har inte blivit dålig alls.

Sista solstrålarna för dagen, dom hittade Skorpan.

På en sten dessutom 

Jag är så tacksam för så mycket i livet.

Det har varit så mycket tråkigheter under en period,

och jag önskar verkligen att det tar slut nu.

Man lär sig mycket också,

under svåra stunder......man lär sig VEM dom där riktiga vännerna är.

Vem som stöttar och vem som istället väljer att strö salt i såren.

Joo då, för dom där saltströarna finns verkligen, dom verkar njuta av det.

Men jag har lovat mig själv och mina kära, att välja bort dessa helt ur mitt liv,

dom tar bara så mycket livsglädje från mig.

Kram

Susanne

 

Eva H

27 september 2015 08:30

Kropps"minen" på Skorpan när Ronja låter henne få pinnen... :D
Man nästan SER hur hon börjar fundera om det kanske ändå inte VAR världens bästaste pinne! Lilla skruttan <3
Underbart att hon mår bättre, men jag är nog ungefär lika nyfiken som du ;)
Salt är bra i mat, inte i sår. De som missförstått det kan man vara utan faktiskt, tills de lärt sig uppföra sig.
Kram!

http://fyrfotingar.blogspot.se

 

Susanne

27 september 2015 17:55

Hahaha, snopet för henne, när hon äntligen lyckades "vinna" den 😄
Kram min vän 💟

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...