Direktlänk till inlägg 16 april 2015
Tankar i dag.
Begravning, farväl, tårar.....det finns många ord som kan beskriva dagen i dag.
Hur kan det komma sig att dagarna fortsätter?
Varför stannar inte tiden...bara för en stund?
Plötsligt slutar ett hjärta slå, då tar det slut......men dagarna, dom rullar på som om ingeting hänt.
Det slår ner som en bomb.....
Så jag fortsätter tjata, "Var rädda om varandra, tag vara på varandra, varje dag.....i morgon kan det vara för sent.
Denna tunga dag var vacker, trots allt...man skulle kunna säga att den blev bättre än väntat, på flera sätt.
Låter kanske konstigt, men helt sant, och jag ska inte gå in djupare på det.
Så var det då Ronja!
Det hände verkligen ingenting som man kunde se i går.
Efter en promenad, som absolut inte var längre eller jobbigare än vanligt,
var Ronja alltså blockhalt när hon hoppade ur bilen.
Går inte in i detalj på det nu, men jag kan säga att natten var hemsk.
Dom som känner mig vet att jag har ett mellannamn som är ORO, då förstår ni.
"Hängde" låset och ringde Norsholms djursjukhus.....fick snabbt svar...."Kom direkt", sa dom
"Vi har ett litet problem till", sa jag.
Berättade om begravningen, och att jag inte hann komma och sitta med Ronja då.
"Vänta lite" sa rösten i telefonen.......
"Hinner ni komma in med henne bara, och lämna henne här"?
"Hon får stanna över dagen och vi vidtar nödvändiga åtgärder, och ni tar hand om begravningen"
Lättnad!!!
Snabbt iväg, ingen mat för Ronja......Prat/anamnes med veterinären.....
"Ta hand om henne ordentligt"! det sista jag sa innan vi hastade vidare....
Sent på eftermiddagen ringde veterinären!
Ronja hade sederats, undersökningar hade gjorts grundligt, och gissa vad?
Korsbandet var inte av!!!!
(Det var faktiskt vad veterinären trodde när vi först kom in)
Man kallar detta för en ofullständig skada, med andra ord ett uttänjt ledband/korsband.
Nu gäller stillhet i två veckor, små koppelpromenader......och absolut ingen lek med Skorpan, så klart!
Så mycket fina ord av veterinärerna, jag blev nästan generad.
Ronja är en hund i otroligt fin kondition, hon består till största delen av muskler, är så vältränad.
Och framförallt inte överviktig, vilket är vanligt på större raser, tyvärr.
Glad över att vi slapp operation, men jag vet att ett korsband lätt kan smälla av efter en händelse som denna.
dom läker fint, dom vilar och tar det lugnt,
man startar upp dom i lugn takt efter ett antal veckor.....och PANG, så går det av.
Men vad ska man göra?
Näe, just det, ingenting....man kan ju inte stoppa in hunden i en glasbur.
Dom måste få leva som hundar!
Återigen, tag vara på dagen i dag.
Det var en liten sammanfattning av i dag.
Jag tackar Norsholm som var så gulliga mot oss i denna svåra stund.
Dom tog inte ens något extra betalt för allt, att Ronja varit där hela dagen.
När jag skulle betala trodde jag faktiskt att dom redan gjort en direktreglering,
men nej, inte då, det kostade inte mera totalt!
Jag tackar och bockar.
Tack även till mina gulliga vänner som skickat kramar och stöd,
som vanligt värmer det så enormt mycket.
Kramar till Er
Susanne