Runt Strömmen, där gick dagens promenad.

Att gå en promenad mit i City, det var en gång i tiden ganska "snurrigt", kan jag tycka.

ALLA dofterna, alla människorna, och hundar också för den delen, det var så mycket spännande att se och lukta på.

Nästan svårt att ta sig framåt.

Jag är glad att jag gav mig sjutton på att det här skulle funka,

att jag hade en tanke om HUR det skulle se ut när vi gick "på stan"

Nu känns det verkligen som vi är där....men i vårt fall har det då rakt inte ordnat till sig av sig självt.

Många turer till stan har det blivit, många bänkar har vi suttit på, och bara.....jaa, suttit där i "röran".

I början gick jag ofta med en hund i taget, tills jag tyckte att det var bra.

Det här är något jag är riktigt glad över i dag.

Vi slog följe med sonen till hans arbete, som är Grand Hotell, som syns i bakgrunden.

Tog en sväng upp på rådhustrappan,

hälsade på några hundkära människor, som var "klapp-sugna".

  När människor frågar om dom får hälsa på hundarna, så säger jag inte alltid att det är ok.

Ser ofta på hundarna om dom tycker det är ok (ja ja, kanske låter lite flummigt)

Men jag tror mig se det på dom, om dom är ok med det.

Jag tycker väl inte att det är en självklarhet att ALLA ska kunna klappa någons hund.            

Jag gillar det här med gamla byggnader och så.

Och just i kvarteren kring Strömmen, där finns det gott om gamla ting,

som det här gigantiska ankaret t.ex

Väl hemma igen, och tillbaka på tomten,

förundrades jag av alla svarta tassar som blev efter hundarna i snön???

Jaa, just det.....så här svarta blir dom av en stadspromenad!

Tur vi bor på landet, kände jag då.

Det var bara att låta dom springa av sig skiten en stund....

"Om ni frågar oss, jaa, då gillar vi nog skogen/landet allra allra mest!"

"Vi har just upptäckt att det vankas matsäck.....förmodligen i morgon?"

"Undrar så var vi ska, och om det kanske är så att vi får med oss några kompisar??"

"Spännande!!"

Godnatt alla vänner.....

Kram

Susanne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...