Direktlänk till inlägg 16 oktober 2014
Aldrig någonsin har jag varit med om det som hände i dag.
Det är vid dom här tillfällena, som man verkligen skulle vilja tränga in i hundarnas hjärna, och tjuvkika lite.
Eller snarare tjuvlyssna, kanske.
Vi skulle traska in i hagen i dag, som vi gjort såå många gånger förut.
Bara genom grinden, som är precis bakom oss i bild.
Där innanför går det får, hela sommaren, och även nu.
Vi brukar träffa på dom, och vi försöker att inte störa.
Ömsesidig respekt, liksom.
Ronja o Skorpan var väldigt nyfikna i början när dom träffade på får,
men numera brukar dom inte bry sig alls.
Det är mera, "HEJ HEJ, LÄGET MED ER DÅ, fåren??"
Men i dag var det annorlunda.
Skorpan startade det hela.....när vi var precis vid grinden,
blev hon helt stel, (som om hon sett ett spöke)
"Någonting var såå läskigt.....jag vet inte vad!"
Precis vid grindhålet låg en stor hög med ull.
Dom har sett både ull och får tidigare, men det här var något annat.
Skorpan tog ett jätteskutt över alltihopa....
"Puh, nu är jag innanför!!!"
Ronja blev så klart påverkad av Skorpans beteende,
och hon ville inte alls gå in genom grinden.
Men med lite övertalning gick hon in i alla fall.
Väl inne i hagen var allt som bortblåst.
Ingen oro kvar.
Strosade omkring en stund bland alla fina gamla ekar.
(som jag tycker är otroligt vackra)
Många bra klätterträd, tyckte Ronja.
Så skulle vi då ut ur hagen igen, genom samma grindhål.
Hade väl kanske en tanke att dom skulle glömt av allt nu.....men nej nej, nu var det ännu värre.
"NIX, vi går INTE ut där igenom!!" ?
Nu var det Skorpan som var lite enklare att locka ut.
Ronja hade bestämt sig!!!
Hon försökte t o m hoppa över stängslet, som så klart var el i,
men det gick att få henne på andra tankar.
Och till slut var även hon på rätt sida om grinden.
Och samma sak igen, all oro var som bortblåst.
Gick en sväng till, utanför hagen, och nej då,
hundarna betedde som om ingenting hänt alls.
Vad var det som luktade så himla otäckt......
Det enda jag kunde tänka på var att ett får var dödat just där?
Iofs har båda hundarna träffat på döda djur många gånger i skogen.
Även på vår viltspårsträning har dom fått möjlighet att nosa på både räv och vildsvin, bl.a
Och, som sagt, aldrig någonsin reagerat som i dag.
Har en vän som kan allt om får OCH hundar.
Skickade iväg en fråga om det här till henne,
och hon sa direkt, att det kanske var ett får som blivit avlivat just där.
Det låter som en rimlig förklaring, tycker jag.
Men.....jag undrar ändå varför deras beteende blev så otroligt starkt???
Dom har fått lukta på ull tidigare, flera ggr, men aldrig reagerat över det.
"Klätter-damen" Ronja
Skorpan, jaa, hon är mera en som går på djupet, inte höjden.
Så dom gamla ihåliga ekstammarna var perfekta att krypa in i och undersöka.
I kväll fick sig Skorpan ett ordentligt bad, så nu är jag så nöjd, så nöjd.
Två rena, väldoftande (dock INTE parfymdoft, det gillar jag inte) kammade och torra nallebjörnar.
Perfekt!
Just det, skulle ju tala om vad vi gjorde tidigt i morse också.
Nu blev det liksom bara får och ull.
Det får väl bli morgondagens innehåll då kanske.
Ha de gott
Kram
Susanne