Direktlänk till inlägg 24 september 2014
Stack ut näsan i morse, och möttes av ett vitt landskap?!
Lite snö hade kommit under natten,
men inte så mycket så det skulle ligga kvar över dagen.
Dessutom var det otroligt dimmigt!
Åkte till fjällstationen, (där är lite mysigt faktiskt) för att göra en ändring i dagens "rutt"
Dom avråder från fjällturer, när dimman ligger tät.
Och vi håller med, finns inte mycket att se, när man inte ser något, haha!
I stället blev det här!!
Man brukar säga, "Vackert så det gör ont".
Stämmer rätt bra just här....
Åkte in i Norge igen, och där var vädret betydligt bättre.
Målet var Gutulivallen.
Ytterligare en gammal gård från 1700-talet
Livet på fäboden var inte alltid så lätt.
Det var ett hårt arbete med ängsslåtter, mjölkning och mejerihantering.
Det fanns också en tid då fjällkors bjällror och fäbodjäntors rop ännu hördes från sluttningarna invid sjön.
Från mitten av 1750-talet tog folket från gårdarna i närheten sina djur hit för att beta varje sommar.
Fäbodbruket pågick ända fram till 1949.
Därefter lämnades de gamla husen i förfall,
men mellan åren 1975–83 restaurerades de 13 timmerstugorna med hjälp av traditionellt hantverkskunnande.
Flera av husen var i så dåligt skick att de fick plockas ner och byggas upp igen från grunden.
I dag, ja, då står dom där, 13 stugor i gott skick.
En av dom allra finaste "sätrarna" som finns, sägs det.
Även här var vi helt ensamna, förutom en liten mus i ett av dom små husen.
Förmodligen en husmus
Några renar passerade också......men då var Ronja kopplad.
Fick använda mig av mobilen för att fota dom fina husen.
Klantiga jag glömde ladda kamerabatteriet!!!
DET är klantigt!
Men jag stoppade ner batteriet i fickan och värmde upp det lite,
så gick det att ta några bilder till... Tur för mig!
Hit kommer jag nog inte igen, och det var så vackert vid Gutulisjön.
Vore synd att ha missat det.
Några kilometers väg dit, sedan vila och fika.....innan vi var redo att vända tillbaka.
Skorpan är väldigt tydlig när hon vill vila, vilket inte är speciellt ofta längre.
Sjön låg helt spegelblank, och när solen kom fram,
då blev det magiskt vackert i mina ögon.
"Här, ser du mig, här oppe på stenen är jag, matte!!"
(Så klart, var annars?)
Ibland blir det lite extra fin bakgrund.
Det här är ett minne för livet.
Framgår inte alls av bilden, men vattnet var kristallklart.
Renar är jättespännande!
Se men inte röra...
Vackra, höga fjäll....Femundsmarka nationalpark
Känns så oändligt på något vis.
Här håller samerna till, när dom märker renar i området.
Fört går det opp opp opp!
För att sedan vända ner igen......där, precis över kanten bara.
Trötta, men på ett bra sätt, det är vi efter en dag på "tur".
Vi har en plan för morgondagen, men eftersom vi inte vet hur vädret blir,
så sticker vi först ut näsan vi det när vi vaknar....det bästa sättet att kolla vädret,
jag lovar!
Kramar
Susanne