Vilken otrolig oro det varit senaste veckan.                 

Från att ha varit en glad, sprallig, helt frisk hund,

förvandlades Skorpan till en dödsjuk liten individ.

På bara en timma var hon helt förändrad.

Jag vet inte vad det var, som gjorde att jag trots allt tog vägen förbi djursjukhuset,

på vår väg hem från en vän.

Skorpan mådde lite illa.....kräktes lite....men så sjuk? Nej nej, det trodde jag väl aldrig.

Men något sa mig, ÅK INTE HEM!!!

På den timma det tog för oss att komma fram,

var jag faktiskt rädd att vi skulle missta henne.

Jag ska inte tjata om allt det som hände igen, men bara som en liten upplysning....

Lita alltid på magkänslan.

När dom tog Skorpan på en bår, och rusade iväg med henne, stod jag nog bara och gapade.

Fattade ingenting?

Vi hade tur!

Tur som hann i tid.

Hennes liv hängde på en tråd, sa veterinären som snabbt öppnade henne,

för att plocka ut majskolven.

I dag har hon ännu en gång berättat sin historia för min mamma, som snällt lyssnade.

Och man blir rätt trött av att prata så mycket som Skorpan gör.

För att inte tala om att hälsa på alla dom boende på avdelningen,

som bara älskar när hundarna kommer på besök.

Under tiden satt Ronja på "sin" stol,

och tyckte nog inte att vi skulle behöva höra hela historien igen.

I dag märks det stor skillnad på Skorpan.

Visst är hon trött.

Man vet ju själv hur man mår efter en stor operation.

Det som oroat/oroar mig nu, det är att hon tappat så pass mycket i vikt, sedan hon svalde majskolven.

Sammanlagt nästan 5 kg!!!

Hon har inte kunnat tillgodogöra sig någonting av maten hon fått,

allt har gått åt till att "driva ut" majskolven

Och dygnen med dropp blir man inte heller fet av direkt.

Men nu har vi sakta men säkeret kommit igång ordentligt med "riktig" mat.

Det tar några dagar till innan vi är på full ranson igen....sakta men säkert.

Vi var faktiskt hos veterinär i dag också, med båda hundarna.

Men denna gång hos distriktsveterinärerna,

för att få hjälp med pass till Ronja, och avmaskning till dom båda.

Jag är så glad över detta besök!

Vi träffade en såå trevlig veterinär...en som man gillar från första stund.

Vi sjka ju åka till fjällen i morgon, och gissa att vi velat hit o dit.

Ska vi, eller ska vi inte åka, med tanke på Skorpan?

Alla veterinärer vi träffat, har sag att vi självklart ska åka, det kan vi behöva.

Det blir så klart inga milslånga vandringar, men bara att få komma upp till detta otroligt vackra landskap,

det kan bara göra gott.

Koppelpromenader är det som gäller för Skorpan, men i övrigt,

låt henne leva som vanligt, sa dagens veterinär.

Tarmen är helt läkt, och buken är efter 8 dagar näst intill återställd.

Lite försiktighet och sunt förnuft, med andra ord.

En hund läker snabbt, vet du, sa han!

Trevlig kille, det där!!!

Det ska vi nog klara.

Skorpan på en av dagens promenader, med lilla nakna magen på sniskan.

Fick tips av både uppfödaren och veterinären, på hur vi ska få Skorpan att bli lite piggare.

Hon äter bra, inga problem där, men lite goda tillsatser i maten,

det har fått henne att leva upp nu, bara i kväll.

Vi håller alltså på att packa inför resan nu.

Ronja kommer få hjälpa till att bära lite på promenaderna, bara för att få jobba lite.

I kväll har vi provat in den nya klövjeväskan, som vi ska testa.

Först ställer man in som en vojlock, så att allt sitter stadigt, och inte halkar runt.

Därefter är det bara att fästa väskorna, enkelt och smidigt.

"Det blir toppen det här", säger Ronja medan hon räcker ut tungan.....

Hon kanske kan få bära passen?

Vi kommer bo i närheten av Norska gränsen, och säkerligen "kliva in" i Norge.

Då är det pass som gäller, OCH bevis på avmaskning.

Veterinären i dag, fick alltså sitta och titta noga när jag gav hundarna dom små pillren.

Därefter skrevs det in i deras pass. T o m klockslag.

Nu kan vi knalla in i Norge vilken dag vi vill, inom dom närmsta 5 dagarna/dygnen.

Tror det kommer bli så härligt, bara att få åka iväg och ta det riktigt lugnt.

Visst blir det lite annorlunda än vanligt, men ändå skönt.

Samma vecka varje år, vecka 39......då har vi hitills alltid haft riktigt härligt väder,

och det ser ut att kunna bli så även i år.

Kameran packad, nu lite kläder också kanske, sedan är det klart.

Just det.....tänkte att det kunde vara bra att veta var det finns någon veterinär,

i närheten av vart vi ska.

Distriktsveterinärer finns även där, så jag var i kontakt med dom i dag, och det var bara att ringa om jag undrade över något, eller om problem skulle uppstå.

Dom har jour dygnet om.

(Trevliga var dom också)

Vet att jag kanske tjatar,

men ännu en gång stort tack för alla era stöttande ord under den här hemska tiden.

Vi ses i morrn

Kram

Susanne

 

Sofia

20 september 2014 08:47

Hoppas er resa blir skön och avkopplande nu. Som du säger sunt förnuft. Brukar inte gilla det uttryck eftersom det betyder så olika saker för olika människor men du verkar ju ha gott om sunt förnuft som lyssnar på din magkänsla! :) Ha en trevlig resa.

http://www.echosierra.se

 

Quila o Ronja

20 september 2014 12:26

Tack snälla Sofie 😊

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

 

Solveig

20 september 2014 15:38

Ha en härlig resa! Njut av natur och förhoppningsvis vackert väder.

Susanne

21 september 2014 01:07

Tack, Solveig. Vädret ser inte så väldigt lovande ut om man kollar prognosen, men dom brukar ju ha fel ;-)

 

Anna Gunnarson

20 september 2014 18:49

Vilket trevligt inlägg. Hoppas ni får en fantastisk resa och att ni alla håller er friska. Kram Anna

http://www.annaslantligaliv.blogg.se

Susanne

21 september 2014 01:06

Tack Anna, du är allt bra gullig du ;-)
Nu får vi helt enkelt inte drabbas av någonting mera.....Men den här luften, den gör oss nog bara friskare.
Allt gott till dig
Kramar
Susanne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...