Det kan man lugnt kalla det här....att bli "bild-bombad"

Vilken tur att man får välja helt själv...scrolla ner och titta, eller strunta i det.

JAg har plockat bort massor av bilder, men ändå blir det många många kvar.

Joo, jag gillar att fota!

Gårdagen ja....det var en sak jag var tvungen att ordna, innan vi kunde ge oss iväg.

Och den saken, jaa, den är så lång o tråkig, så jag skriver inte ner den.....

Allt ordnade sig till slut, efter flera timmar med teleoperatörerer.

Så något försenade, var vi till slut på plats.

Vi skulle gå en för oss helt ny led.

Dålig info, kartor,  men vem är rädd för att gå bort sig, liksom   

Lika bra att börja med en simtur, tyckte Ronja.....Joorå, Skorpan simmade hon också,

men fastnade inte på någon bild   

  Alltid lika glada miner när vännerna ses....här tror jag Ronja och Mammut

hade någon liten diskussion...om vad, jaa, det kan jag bara gissa.

     "Jaha hörni....vart ska vi nu? Vet ni??"  

En som ALLTID väntar på oss tvåbenta, det är Ronja det.

"Kommer ni?"

I uppförsbackarna, dom där sega, ni vet...där tar vi det väldigt lugnt!

Många leder har vi utforskat genom åren, och många skogar har vi sett,

men jag tror nog att den här var i särklass en av dom vackraste.

     Vädret var ömsom sol, ömsom mulet, men bara några få stänk med regn.

Behagligt!

Långa sträckor med spångar att gå på.

Första stoppet för fika, det blev här.

Nästan så att man förväntade sig att små troll skulle krypa fram bakom någon av alla vackra stenar.

Alla klädda med mossa.

"Har ru nått´o äta, kanske?"

Ronja blev helnöjd när hon fick se alla stenar som hon kunde hoppa upp på!

"Men du!!!"

"Du sitter ju och äter på något, det ser jag faktiskt!"

"Jag är hungrig, hungrig, hungrig!!! Ge mig, vad som helst bara!"

Du är väldig söt i alla fall, Skorpan!!!   

Mammut i solen!

(ser lite smått snopen ut, där han står o gapar) 

Solen lyste under hela vår paus....ibland ska man ha tur !

Vi fortsatte att gå, och jag vet inte hur många gånger vi sa;  "Så fint det var här"

Efter ytterligare några km, såg vi på kartan att det skulle finnas ett vindskydd,

mitt ute i ingenstans.

Satte igång att leta, och se, där var det ju.

Högt upp på ett berg.....där sover man säkert riktigt gott!

 Efter 5 timmar, och 10 km, närmade vi oss åter bilarna.

Då hade det t o m börjat skymma lite.

Som sagt....kändes som vi gick i Trollskogen......

Jag vet inte om det är någon mera som ser det jag ser här?

 ♫♪♫  När Trollmor har lagt sina elva små troll, och bundit fast dom i svaaansen....

Då sjunger hon sakta för elva små troll  osv........♪♫♫

Kram till er alla som lyckade ta er hit ner.....

Susanne

 

Ann-Margret, Vinja & Bozza

24 augusti 2014 02:59

Vilken härlig dag ni haft och som alltid helt underbara bilder från erat äventyr :-)

Kram

http://www.schafertjejerna.se

Susanne

25 augusti 2014 00:15

Tack och kram på er alla tre

 

Titti

24 augusti 2014 07:49

Fina bilder å du verkar inte va rädd för varken älg, björn eller att du ska gå bort dig du 😊
Dä skulle va jag dä....göbben min säger att jag med mitt lokalsinne skulle inte finna fram bortanför Skassåsbron här hemma (den ligger 4 mil utanför vår stad, mot Göteborg)...och han har ju rätt i det.
När vi hade orientering i skolan så låg jag och några till under något träd och åt godis sen hakade vi på dom på slutet för vi visste vart de kom i mål....😆 På den tiden så fanns det inga klipp vi skulle göra vid varje etapp....därför klarade vi oss undan orienteringen varje gång vi hade det 😃

Susanne

25 augusti 2014 00:14

Hahaha, vi är nog väldigt lika där, Titti!!! Hittar som en guldfisk.....i en glasskål! Går bara runt runt....
Men, med bra kartor, "Runkeeper" (så jag vet var bilen finns) och så sist, men inte minst viktigt...PLUPPARNA!!! Tar inte ett steg ifrån en plupp, förrän jag ser nästa! Viktigt ;-)
Orienteringen i skolan....jaa, jag gjorde exakt samma sak! Har aldrig någonsin hittat rätt kontroller där inte. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...